Ålands Hushållningssällskap och ÅPF bjuder in alla medlemmar och icke-medlemmar på kaffe med fastlagsbulle den 5 mars kl. 19.00.
NÄR? Tisdagen den 5 mars kl. 19.00
VAR? Ålands Landsbygdscentrum
ANMÄLAN? Senast tisdagen den 26 februari till Henry Lindström: tel. 329840 eller henry.lindstrom@landsbygd.ax eller
Kerstin Lundberg: tel. 329644 eller kerstin.lundberg@landsbygd.ax
Vi har uppdaterat vår prislista. Den börjar gälla den 1.3 2019.
Åländske profilen Johan Mörn har myntat begreppet ”axgan” och sett till att bilder av åländsk mat och råvaror sprids i sociala medier under hashtaggen #axgan. Han drivs av viljan att hålla Åland levande samt landsbygden stark och arbetar för att vi ska handla lokalproducerat – var vi än befinner oss.
Begreppet ”axgan” började spridas utanför Åland redan förra året, då Svenska Yle rapporterade om trenden, och i januari i år gjorde även Sveriges Radio P1 ett inslag på temat. Med ordet följer också hashtaggen #axgan i sociala medier. En titt på de bilder som märkts med taggen på Instagram ger intrycket av att det handlar om mat, men ”axgan” rymmer mycket mer än så. Vi har pratat med Johan Mörn, som myntade begreppet.
Johan, hur startade ditt engagemang för lokalproducerat?
– Jag är uppvuxen i stan men tillbringade som barn mycket tid hos min farmor och farfar på landsbygden. Jag har sett hur de bedrev jordbruk – ett mer naturligt sätt att leva så att säga. Mer i samklang med naturen, sina grannar, sin omgivning och andra lokala lantbrukare och företagare.
Johan Mörn berättar att det han arbetar för är att hela Åland ska leva. Han vill att öns diversitet ska finnas kvar och att folk ska kunna fortsätta bo på de små öarna långt från Mariehamn.
Han ser att allt hänger ihop och att det ger ringar på vattnet när vi handlar lokalproducerat. Om vi köper vår fisk från den lokala fiskaren och hen i sin tur köper närproducerat virke så stöttar vi varandra, i en positiv spiral som skapar ett starkt lokalsamhälle.
Johan Mörn menar att i det småskaliga samhälle som Åland är har vi stor transparens och goda möjligheter att påverka lokalt.
Matproducenter som slarvar eller inte värnar om miljön får snabbt dåligt rykte. Vi kan relativt enkelt ta reda på exakt var och på vilket sätt vår mat och andra varor är producerade. Om vi inte gillar det vi ser kan vi påverka, genom att föra fram vår åsikt till producenten direkt eller välja ett annat lokalt alternativ.
– Det finns mycket matfusk i världen och det är svårt att spåra ursprungsland för importerad mat. Det är otydligt var exempelvis kött egentligen är producerat, eftersom det kan märkas om vid packning. Handlar du lokalt vet du var maten kommer ifrån, säger han.
Huruvida lokalproducerad mat också per automatik är klimatsmart är en komplex fråga. Svenska Naturskyddsföreningen och andra miljöorganisationer menar att produktion generellt lämnar större klimatavtryck än transporter. Därför kan importerad mat ha lägre miljöpåverkan än lokalproducerad – förutsatt att den importerade maten är producerad på ett klimatsmart sätt och den lokalproducerade inte är det.
Just på Åland är det klimatsmart att välja lokalproducerat, anser Johan Mörn.
– Vi har en tradition här av att odla på ett långsiktigt och hållbart sätt. Djur har historiskt sett gått ute på lövängar och skogsbeten och därmed bidragit till ökad biodiversitet i skogarna samtidigt som de fått i sig näringsrikt gräs och andra växter. Naturbeten bidrar också till att binda koldioxid i marken. Fortfarande går majoriteten av djuren här ute och betar gräs, vilket är mer miljömässigt hållbart än att föda upp djur på exempelvis odlad soja och majs. Dessutom drivs växthusen här sällan med olja längre, säger han.
Därför tycker Johan Mörn att om man är axgan på Åland så bidrar man också per automatik till ett miljömässigt hållbart samhälle. För att det ska fortsätta vara så behöver vi dock även framöver värna om att odling, djurhållning och produktion på Åland bedrivs på ett klimatsmart sätt.
En stor del av Ålands inkomster kommer från turismen. Johan Mörn, som i över tjugo år själv arbetat inom turismnäringen genom Silverskär, ser stora möjligheter att locka mat- och dryckesnördar hit.
– Jag närmar mig själv femtio, men märker hur man tänker i de yngre generationerna, säger han och fortsätter:
– Intresset för mat och dryck ökar. Vi har goda möjligheter här på Åland att locka dem som är speciellt intresserade av mat och dryck att komma hit, genom att erbjuda lokalproducerade råvaror och produkter av riktigt hög kvalitet.
På frågan om varför han såg behov av ett helt nytt ord för att påverka människor att handla lokalproducerat svarar Johan Mörn:
– Det är för att förenkla. Många har gått på exempelvis restauranger och frågat efter var maten kommer ifrån, för att de vill ha lokalproducerade råvaror på tallriken. Men det är svårt och besvärligt både för kunden och personalen att ta ett sådant samtal, när det kanske är kö. Jag tänker att ordet axgan kan användas på samma sätt som till exempel vegetarian, att när jag ringer och bokar bord för ett sällskap kan jag exempelvis säga att vi är fem axganer. Om då restaurangen känner till ordet kan de rekommendera rätter eller sätta ihop en meny åt axganerna i sällskapet. Och om de inte kan det så kan man utöva konsumentmakt och välja en annan restaurang.
Johan Mörn vill dock inte begränsa ordet till att enbart handla om mat. Han menar att en axgan är en person som också väljer att köpa det som går av lokala företagare istället för att exempelvis beställa varor på internet. Han tycker också att man som axgan bör tänka på att handla närproducerat även då man befinner sig utanför Åland.
– En axgan som åker till säg Halmstad i Sverige tänker jag mig äter lokalproducerad mat även där. För att stötta trakten man då befinner sig i och lantbrukarna och företagarna där så att lokalsamhället man besöker hålls levande.
Vad gäller hashtaggen #axgan konstaterar han att en del verkar vara lite rädda för att använda den och flera personer har hört av sig och frågat om lov.
– Det behöver man absolut inte göra, säger Johan, och tillägger:
– Vem som helst som bryr sig om andra människor och att bidra till lokalsamhället kan använda hashtaggen. Jag vill att det ska vara en folkrörelse!
En axgan är en person som väljer lokalproducerad mat och andra lokalproducerade varor, från lokala handlare. Hen bryr sig om sina medmänniskor och agerar aktivt för att bidra till att hålla det småskaliga lokalsamhället levande.
Om du bjuder hem en axgan på middag bör måltidens huvudingredienser vara lokalproducerade, men importerade kryddor och andra mindre tillbehör kan gärna användas för att förhöja upplevelsen, tycker Johan Mörn.
Välkomna på Fiskevårdsseminarium!
13 mars 2019 kl. 18.30-21.00, Sälskär, Ålands Lagting
Arrangör: Lokalkraft Leader Åland (FLAG), ÅLR/Fiskeribyrån,
Fastighetsverket och Visit Åland/Sportfiskenätverket
Under mars månad har du möjlighet att nominera någon du lär och inspireras av, eller dig själv, i sju olika kategorier där nordisk mat är i fokus. EMBLA Nordic Food Awards hölls senast 2017 och då tog Åland hem en guldmedalj från finalen i Köpenhamn genom
Michael Björklund som utsågs till Nordisk Matkommunikatör 2017.
Med EMBLA vill vi skapa en starkare gemensam nordisk mat-identitet och matkultur samt öka intresset för nordisk mat utanför Norden.
Genom tävlingen sprider vi goda förebilder, kunskap- er och inspiration – genom att nominera någon du inspireras och lär av delar du med dig av det goda!
Nominera dina kandidater på www.emblafoodaward.com senast 31 mars under följande sju kategorier:
Nordisk Råvaruproducent 2019 ges till en bonde, fiskare, jägare, odlare, bär- eller svampplockare eller liknande som skapar högkvalitativa råvaror med god smak och ursprung i Norden. (Råvaran skall ha skapats genom att producera, odla, föda upp, fånga eller plocka produkten).
Nordisk Matentreprenör 2019 ges till en person, verksamhet eller organisation som har utvecklat en ny metod med attraktionskraft och marknadspotential med tydligt nordiskt ursprung.
Finalen hålls i månadsskiftet maj/juni i Reykjavik på Island. Där samlas finalister från hela Norden till nordisk final. I den åländska delfinalen måste det finnas minst 3 bidrag i respektive kategori för att kvalificera en representant till finalen i Reykjavik.
Om du har frågor kontakta gärna Mari Rosenqvist som koordinerar EMBLA Nordic Food Awards på Åland på uppdrag av Ålands Producentförbund.
Nu har boken som alla väntat på äntligen kommit. Växtskydd för åkergrödor 2019 finns nu på kontoret. Den kostar 32 € inklusive moms. Kom in, ring, eller maila för att få ett eget exemplar!
På den här sidan hittar ni information och kontaktuppgifter till personer som säljer foder och strö. Förhoppningen är att listan kan uppdateras vartefter nya försäljare visar intresse.
Kontaktperson för listan är Carin Ekström, tel. 0457 3421040 eller carin.ekstrom@landsbygd.ax.
Säljare
Anders Abrahamsson, Kimito. Ca 450 fiberhampabalar
för strö.
Kontakt: +358 44 0555786
Jan Asplund, Vörå. Halmbalar.
Kontakt: ring kvällstid, +358 44 5241978
Fredrik Grönberg, Sjundeå. Halmbalar och eventuellt
klöverblandat hö/hösilage.
Kontakt: +358 400 666 262
Glenn Sundqvist Entreprenad Ab, Lepplax. Halm i
fyrkantsbal.
Kontakt: +358 40 0364122
Tommy Flöjt, Kronoby. Ensilage.
Kontakt: +358 50 553 7464
Juho Marttila, Auvainen, lite norr om Åbo.
20-25 kg småbalar hö, halm i storbalar.
Kontakt: +358503585317, eller juho.k.marttila@gmail.com
Jan-Mikael Evertson, Lovisa. Ensilage från
rödklöver/timotejblandning. Kan göra enligt behov. Förtorkas enligt önskemål.
Kontakt: +358 40 5601982 eller jan-mikael.evertson@nhk.fi
Kenneth Eriksson, Nykarleby. Inplastad
timotejhalm med bottengröda.
Kontakt: +358 500868622
Axel Nygård, Pensala. Kornhalm, rundbalar ca
150-200 st.
Kontakt: +358 40 8349885
Tobias Häggblom, Pensala. Halm runbalar.
Kontakt: +358 44 2735646
SMN agricenter, Vasa. Havrehalm i fyrkantsbalar ca
500 st och hösilage ca 700-800 st (75 % ts).
Kontakt: +358 50 5444902
Andreas Frostdahl, Nykarleby. EKO-halm.
Kontakt: +358 50 3492866
Tuomas Isoniemi, Nivala. Ca 600 balar ensilage.
Kontakt: tuomas.isoniemi@gmail.com
Bullfighter Oy, Karleby. Ca 800 ensilagebalar, övergångsår 2 till EKO. Kan ordna med transport.
Kontakt: Fredrik Biskop +358 40 7712809,
Henrik Biskop +358 40 5384153, h.biskop@gmail.com
Bisa Gård, Vanda. EKO råghalm (90 st) och EKO helsädesensilage (70 st), allt plastat.
Kontakt: Eva-Linn Sjöblom, tel. 045-1122194 eller bisalantbruk@gmail.com
Jan Sunabacka, Kronoby. Ca 400 balar ensilage.
Kontakt: +358 40 0762186
Cecilia Persson, Hammarland. Ca 100 EKO ensilage
balar.
Kontakt: 0457 523 0723
Peter Hellström, Kronoby. Ca 1000 balar ensilage av
årets 1:a, 2:a och 3:e skörd
samt ca 40 balar inplastat hö.
Kontakt: +358 400 777871
Fredrik Grönberg, Sjundeå. Halm i fyrkantsbalar.
Kontakt: +358 400 666262
Maskinring PeNy, norra Österbotten. Ensilage 150 balar och hö 100 balar.
Kontakt: Ålands Maskinring; Bo-Erik Sandell: +358 457 3134452
Rickard Biskop , Karleby. 120 rundbalar halm. Frakt kan ordnas.
Kontakt: +358 40 528 9673
Björklunds Gård, Kronoby. Helsädesensilage och ensilagebalar.
Kontakt: +358 50 3433283, bjorklunds.gard@hotmail.com
Nu finns en tillfällig extra resurs hos Lokalkraft Leader Åland för stödansökningar som gäller våtmarksåtgärder och liknande.
Kristoffer Rancken är anlitad som miljöprojektlots för potentiella stödmottagare. Kristoffer är skogsbruksingenjör har via sin firma Ädelskog gjort parkplaner och viltvårdsplaner där våtmarker varit en del av arbetet, dessutom har han under åren som anställd på Åminne Gods planerat och organiserat byggandet av ett tiotal våtmarker. Uppdraget innebär allmän rådgivning och konsultering, planering av våtmarker med hjälp av GIS och terrängmätning, arbetsledning, dokumentation med drönare (foto, video, 2D, 3D) för utbildning och inspiration för andra (kan följas upp senare med s.k. repeat photography).
Torsdag 25 april kommer Kristoffer till Åland tillsammans med sin bror Romi Rancken för ett kort första besök. Alla intresserade är välkomna på en öppen fika på Ålands Landsbygdscentrum kl 14.45 för att bekanta er med dem. Resten av deras vistelse består av fältbesök – nästa gång de kommer finns möjlighet för nya fältbesök.
För nya miljöprojektförfrågningar, ta först kontakt med ledamöter i Leader LAG (www.leader.ax) eller projektkoordinator Alexandra de Haas, 0457 345 0450. Vid praktisk konsultering och rådgivning om planering och utförande går det bra att ta kontakt med Kristoffer Rancken direkt.
Kontaktuppgifter:
Kristoffer Rancken
Skogsbruksingenjör
F:ma Ädelskog
Tel 040 084 8187
kristoffer@foresteam.net
Nu har ålänningarna sagt sitt och i sju kategorier med koppling till den nordiska maten nominerat de personer och organisationer de inspireras och lär av. Den lokala juryn har valt ut en finalist per kategori, totalt sju åländska finalister som får äran att representera Åland vid EMBLA finalen i Reykjavik i månadsskiftet maj-juni.
EMBLA-matpriset delades första gången ut i Köpenhamn 2017. Då kammade Åland och Finland hem två vinnare när Michael Björklund korades till Nordisk Matkommunikatör och Thomas Snellman för REKO tilldelades priset Nordisk Matentreprenör.
Med EMBLA vill vi skapa en starkare gemensam nordisk mat-identitet och matkultur samt öka intresset för nordisk mat utanför Norden berättar lokala koordinatorn Mari Rosenqvist och poängterar att vi genom tävlingens finalister inte bara sprider goda förebilder, kunskaper och inspiration här hemma utan även lyfter vårt mat-Åland i Norden.
Ålands finalister valdes av juryn ut bland de 39 lokala nomineringar som gjorts. Juryn som bestod av Harriet Strandvik, Karin Rosenberg-Brunila och Tage Eriksson, utsåg den mest lämpade kandidaten per kategori att representera Åland i Reykjavik med extra fokus på följande kriterier;
HÅLLBAR: socialt representerar ett koncept/en produkt som tar socialt ansvar, ekonomiskt har utvecklat en idé/produkt som är ekonomiskt hållbar, spårbar och bevisligen livskraftig, miljömässig representerar en produkt/idé/ett koncept som har en miljömässigt hållbar profil
INSPIRERANDE: är en inspiration för andra
ORIGINELL representerar nytänk
ÄRLIG är trovärdig, respekterad och erkänd
Överängskvarn är finalist i kategorin Nordisk Råvaruproducent 2019.
Mjölnarnas uppfinnar-Jocke, Sören Karlsson, Överängskvarn Åland har genom sin kunskap och engagemang utvecklat kvarnen under 25 år (6 utbyggnader). 1992 började han mala specialmjölet: hemvetemjöl, ett ekologiskt sammalet vete som mals 6 gånger. Mjölet är grunden till stapelbrödet på Åland: Hemvetebröd. Följande framgång blev tillverkningen av havregryn. Samarbetet med odlare är stor och nya odlare uppmuntras till odling av traditionellt spannmål som ett flertal kultursorter. Kallpressad olja är följande produkt och steg i Överängskvarnens historia. Oljan vann guld i Finland för sin höga kvalitet och smak. Senaste nyheten från Sören och hans kvarn är fullkornspasta av åländskt speltvete.
Sören samarbetar med flertal odlare och även nya odlare ansluter sig. Ekologiskt och kvalitet är centralt, till kvarnens sortiment hör traditionella spannmål som ett flertal kultursorter.
Mattas Gårdsmejeri representeras av Lars-Johan som finalist i kategorin Nordisk Matentreprenör 2019.
Mattas gårdsmejeri / Jennifer Sundman och Lars-Johan Mattsson paret som i sjunde generation tagit över gården Mattas (1815) på landsbygden, Sund på Åland, har genom sin förnyelse av gården visat på framåtanda och mod i en bransch som är traditionell och tampas med dålig lönsamhet. Tillsammans har de kompletterat traditionellt åkerbruk med 5 mjölkande kor och investerat i ett ekologiskt gårdsmejeri som förädlar råvaran till uppskattade och i Finland prisbelönta produkter. Senaste tillbyggnaden var sommarcaféet. Platsen är ett uppskattat besöksmål. De har bevisat att man kan få lönsamhet i 5 mjölkande kor i Norden 2019
representeras av Jan Alm som finalist i kategorin Nordisk Mathantverkare 2019.
Äppelodlarna på Öfvergårds har tillsammans med de lika engagerade och inspirerade mathantverkarna på Backmans Smakverk förädlat äppelkart, som annars ratas, till en delikatess. Vi kan nu stolt bjuda på åländska “oliver” i form av picklade äppelkart på Åland.
är finalist i kategorin Nordisk Matkommunikatör 2019.
Johan Mörn sitter med i en mängd styrelser och arbetsgrupper för att bevaka jordbrukarnas, fiskarnas och skogsägarnas intressen. I dessa grupper har Johan upparbetat ett stort nätverk som han entusiastiskt samarbetar med. Han lägger ner stor del av sin fritid på detta arbete, som han många gånger inte får ersättning för.
Johan har myntat begreppet Axgan, vilket innebär att man äter måltider som i huvudsak är tillredda på åländska råvaror. Det gäller även inköp av andra produkter, där man i första hand ska köpa produkter tillverkade på Åland samt att man handlar på Åland för att gynna den åländska handeln. Allt detta leder till att pengarna stannar på Åland och skatteintäkterna ökar så att vi får en mer uthållig finansiering av skola, omsorg och vård.
Ett hållbart cirkulärt livsmedelssystem behöver konsumenter som är medvetna och aktiva och som styr utvecklingen åt rätt håll genom sina dagliga val. Ju flera vi är, desto snabbare sker omställningen.
Johan har en enastående förmåga att lyfta fram vårt kulturarv och bidrar till att bevara den bla genom rekonstruktion av ett fiskeläger på Klobben samt initierat att Åland får en egen konvention för tryggandet av vårjakten och det traditionella fisket som ett Immateriellt kulturarv och att konventionen ska godkännas av UNESCO. Dessutom är han en frontfigur på Silverskär där han är noga med att allt ska vara i harmoni med Ålands kulturarv. Han har också initierat ett samarbete mellan Silverskär och Veuve Clicquot, där de inrättat ett champagnehotell på havsbotten.
representeras av Tobias Braun, ansvarig för skolans kök som finalist i kategorin Nordisk Mat till Många 2019.
Godby Högstadieskolas kök har som leverantör av kommunal mat till elever på högstadienivå lyckats få omnämnanden om sin mat som ny, fräsch och nyttig. Här jobbar den engagerade personalen i första hand med lokala ekologiska råvaror eller om sådan inte står att finna i alla fall lokala eller ekologiska från närregionen. Det goda råvaruvalet tillsammans med omtanke och arbetsglädje ger ungdomarna en matupplevelse som är dagens höjdpunkt. Med enkla och kreativa metoder, som genomskinliga kärl för elevernas matavfall gör man allt för att inte anonymisera matsvinnet. Allt svinn vägs och översätts till ungdomarnas referensramar “denna vecka har vi slängt mat motsvarande 128 chipspåsar eller ris till 3 luncher”.
representeras av Oskar Lindholm som finalist i kategorin Nordisk Matdestination 2019.
Emmaus returcafé består av restaurang, växthus och stadsodling. Här serveras klimatsmart mat som har låg miljöpåverkan. Man använder ekologiska lokala råvaror efter säsong och en stor del svinnvaror, över 1.000 kg per månad. Teamet utgår från manifestet för ny nordisk mat och jobbar för att inspirera alla att äta mer klimatsmart.
Här erbjudes arbetsträning åt personer som är marginaliserade och behöver få ett socialt sammanhang samt nya chanser på arbetsmarknaden. Man tar emot många grupper på studiebesök och workshops, där det klimatsmarta konceptet förmedlas på bred front. Kunskapsturism på en inspirerande destination.
I anslutning till Emmaus returcafé finns Emmaus stadsodling, där en del av råvarorna till restaurangen odlas. Stadsodlingen erbjuder arbetsträning, trädgårdsterapi och social rehabilitering på ett väldigt praktiskt sätt. Matgästerna och de som arbetar i trädgården ser tydliga resultat när skörden hamnar på tallriken, och matresterna sedan blir jord på nytt genom kompostering. Från jord till bord och tillbaka till jord igen vilket passar bra in i returcaféets cirkulära tänkande.
representeras av Liz Mattsson som finalist i kategorin Nordisk Mat till barn och unga 2019.
Priset ges till en person eller organisation som har utvecklat en idé eller ett koncept som märkbart bidrar till att utveckla kommande generationers kunskap om nordisk mat och matkultur.Skördefesten på Åland är årets mest välbesökta och populära event. Ett tillfälle som samlar lokalbefolkning och tillresta, en plats där stadsbo möter bonde och där barnen är i fokus. På Skördefesten ska barnen trivas! De får prova på att hoppa i höet, delta i vardagssysslor, klappa djur och gå i kockskola. För att väcka nyfikenhet på nya smaker samlar de sina matupplevelser i ett smakpass. Skördefesten ger barnen positiva upplevelser på plats där våra råvaror kommer ifrån. Barnen får se varifrån de olika råvarorna, som dagligdags enbart syns i butikshyllorna, verkligen kommer och får även en praktisk inblick i de olika elementen av jordbruk och förädling.
EMBLA-mattävlingen ordnas vartannat år och den 1 juni kommer matpriser att delas ut på prisfesten som hålls i Harpa konserthus i Reykjavik i samband med NKF-kongressen som arrangeras av nordiska kockföreningen Nordic Chefs Association. I år är det den isländska bondeorganisationen Bændasamtök Íslands som står som värd för tävlingen som går av stapeln den 31.5-1.6 på Island.
Nordens Bondeorganisationers Centralråd NBC ansvarar för EMBLA-matpriset som stöds av Nordiska Ministerrådet och är en del av Ny nordisk mat III-programmet. I tävlingen medverkar Island, Danmark, Norge, Sverige, Finland, Färöarna och Åland. Åland representeras i projektet av Ålands producentförbund ÅPF medan Finland representeras av MTK (Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter) och SLC (Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.).
Det nordiska matpriset EMBLA skapar synlighet för nordisk mat och alla dem som står bakom maten, både i de nordiska länderna och internationellt. Läs mer om det nordiska matpriset EMBLA på webbsidan emblafoodaward.com.
Nu har Landsbygdsutvecklingens årsberättelse 2018 utkommit.
Klicka på bilden för att läsa den!
Kom och lyssna på ett seminarium om fiskevård och möjligheten att få projektstöd för fiskefrämjande åtgärder!
Lördag 25 maj i Sälskärs auditorium på Ålands lagting kl 14-17.
Lokalkraft Leader Åland arrangerar seminariet tillsammans med Ålands fiskevårdsförening.
Ingen föranmälan behövs, välkomna!
Sju starka lokala finalister åkte till Island för att försvara de åländska färgerna på 2019 års EMBLA Nordic Food Awards.
Under den första helgen i juni samlades nordens länder och självstyrande områden i Reykjavik för nätverkande och final i den nordiska mattävlingen EMBLA. Här tävlade de åländska bidragen med tufft motstånd och trots att marginalen till guldmedaljen ibland var minimal nådde vi inte förstapris denna gång.
Men, vinnare är de allesammans de som tävlade. De är utvalda lokalt att representera i vardera en av sju kategorier. De är kunniga, erfarna, inspirerande och engagerade. De är nu även taggade för comeback och laddade för att delta i EMBLA igen då det arrangeras någon annanstans i Norden 2021.
Vinnarna av EMBLA 2019 är:
• Nordisk råvaruproducent 2019: Grøna Oyggin, Färöarna
(Ålands nominerade: Sören Karlsson, Överängs Kvarn)
• Nordisk matentreprenör 2019: Bondens Skafferi, Sverige
(Ålands nominerade: Jennifer Sundman och Lars-Johan Mattsson,
Mattas Gårdsmejeri representeras av Lars-Johan)
• Nordisk mathantverkare 2019: Ainoa Winery, Finland
(Ålands nominerade: Öfvergårds i samarbete med Backmans Smakverk
representeras av Jan Alm)
• Nordisk matkommunikatör 2019: Claus Meyer, Danmark
(Ålands nominerade: Johan Mörn, #axgan Silverskär)
• Nordisk mat till många 2019: Anne-Birgitte Agger, Danmark
(Ålands nominerade: Godby Högstadieskola, representeras av Tobias Braun, ansvarig för skolans kök)
• Nordisk matdestination 2019: Gimburlombini – Nólsoy, Färöarna
(Ålands nominerade: Emmaus Retur Café, representeras av Oskar Lindholm)
• Nordisk mat till barn och unga 2019: Svinn-battle, Motiva Oy, Finland
(Ålands nominerade: Skördefesten på Åland representeras av Liz Mattsson).
Ålands finalister valdes av den lokala juryn ut bland de 39 lokala nomineringar som gjorts.
Heja Ålands team – ni är suveräna!
ÅPF är en facklig, partipolitiskt obunden organisation som har till ändamål att bevaka och tillvarata våra medlemmars och landsbygdsbefolkningens gemensamma ekonomiska, sociala och kulturella intressen. ÅPF är det åländska jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens intressebevakare. ÅPF har ca 827 medlemmar på ca 445 gårdar. Förbundet har två anställda varav en person i huvudsak utför skattebokföring och administrationsuppgifter.
Vår nuvarande vd går snart i pension och därför söker vi en ny verkställande direktör. Vi letar efter dig som är socialt kompetent och bra på att hantera kontakter med massmedia. Du bör också ha god kännedom om vår bransch samt viss insyn i och förståelse för den åländska behörigheten gällande frågor som rör jord- och skogsbruk. Vi ser gärna att du har ett brett kontaktnät och kan hantera påtryckningar både från våra medlemmar och andra instanser.
Närmare upplysningar om tjänsten ger vår nuvarande vd Henry Lindström på henry.lindstrom@landsbygd.ax eller +358-18-329840.
Du är varmt välkommen att lämna din ansökan jämte löneanspråk till:
En viktig orsak till att Tage och Ulla Eriksson på Hammarudda gård anlägger våtmarker, sedimenteringsbassänger och vidtar andra miljöåtgärder är att de helt enkelt mår bra av det.
– Det behöver inte vara en så stor kostnad och de frivilliga åtgärderna skapar en känsla av välbefinnande, säger Tage Eriksson.
I juni 2019 vann Hammarudda gård den nationella delen av WWF:s tävling ”Östersjöns miljövänligaste jordbrukare”. Tage och Ulla Eriksson fick i första hand priset för sitt arbete med att minimera utsläppen av näringsämnen, men även annat miljöarbete sker på gården. När vi besöker Hammarudda berättar Tage Eriksson att sedimenteringsbassängerna anlades för mer än 20 år sedan.
– Vi har ett dike som börjar uppe i skogen och sedan rinner genom merparten av våra åkrar. Diket rinner genom flera olika dammar som grävdes redan på 1990-talet, huvudsakligen som bevattningsbassänger. Men de fungerar också som så kallade sedimenteringsbassänger där jordpartiklar och fosfor som följer med dikesvattnet hinner sjunka till botten innan vattnet rinner vidare ut i Ålands hav.
Bassängerna gör inte bara nytta genom att minska utsläppen, de bidrar även till den biologiska mångfalden och den allmänna trivseln på gården. Det häckar gräsänder vid dem och medan vi står där kommer det mycket svalor ner till dammen. I synnerhet när det är torrt i skog och mark dricker även rådjur ur dem.
– Vår målsättning är att inget dike ska rinna direkt ut i Östersjön, utan det ska alltid finnas någon form av bassäng eller våtmark. Jag tycker att bassängerna för med sig så mycket positivt förutom bara själva bevattningsvattnet, säger Tage Eriksson.
Tage och Ulla Eriksson håller också på att göra om ett område på cirka en hektar till våtmark. På 1960-talet gjordes ett försök att plantera skog där, men det blev aldrig speciellt lyckat.
– Den här våtmarken gör vi bara för miljöns skull. Den största kostnaden är att marken inte producerar något, men å andra sidan har den heller aldrig producerat så mycket, säger Tage Eriksson och fortsätter:
– Den största insatsen vi gör för miljön är ändå att hålla de öppna betesmarker som vi återskapat under 2000-talet. Trenden överallt är att betesmarkerna försvinner, samtidigt som det konstaterats att de är otroligt viktiga för den biologiska mångfalden. Dessutom uppskattas de öppna landskapen av allmänheten. Vi tycker att det ska finnas ett bra alternativ för alla som vill fortsätta äta kött, och beteskött är ett bra alternativ. Korna sägs ofta vara stora miljöbovar, men i det här fallet klimatkompenserar de.
Frivilliga miljöåtgärder kan ofta ses som enbart en kostnad, men Tage Eriksson säger att de absolut ger mer än de kostar i pengar och arbete, speciellt de multifunktionella bassängerna.
– Miljöåtgärder ska inte alltid behöva vara pålagor och krav, utan något man väljer att göra. Det kostar sällan så mycket och det skapar faktiskt en känsla av välmående. Det händer ganska ofta att jag tar en promenad för att titta på fåglar som häckar i våtmarkerna och det här skapar en ganska viktig känsla av välbefinnande. Vi brukar också promenera på naturbetena för välbefinnandets skull. Sedan är det också en viktig gest mot konsumenterna – att visa de som är kritiska till jordbrukets utsläpp att vi gör en insats.
WWF:s skyddsexpert Jenny Jyrkänkallio-Mikkola har besökt Hammarudda gård två gånger och är imponerad av det arbete Tage och Ulla Eriksson gör för miljön.
– Det jag kanske tyckte mest om är deras mål att allt vatten som rinner genom deras gård ska gå genom antingen en bassäng eller en våtmark. Att de ökat arealen av naturbete från 10 till 90 hektar är också jätteviktigt för den biologiska mångfalden.
Framöver säger Jenny Jyrkänkallio-Mikkola att arbetet med minska skogsbrukets utsläpp av näringsämnen blir en viktig åtgärd.
– Ny forskning har visat att utsläppen av näringsämnen från skogsbruket är cirka sex till tio gånger större än vi tidigare trott, så det är viktigt att titta även på skogsbrukets miljöbelastning och få till olika avrinningsområden.
I oktober avgörs den internationella delen av tävlingen i Polen, där Tage och Ulla Eriksson har chans att bli hela Östersjöns miljövänligaste jordbrukare.
– Jag hoppas absolut de vinner, säger Jenny Jyrkänkallio-Mikkola.
Som en del av utvecklingsarbetet inom den åländska livsmedelsstrategin anordnar Ålands Hushållningssällskap ett eftermiddagsseminarium där vi möter Forbes Elworthy. Han är grundare och huvudägare till Craigmore som driver lantbruk inom både frukt, mjölk, nötkött och får på Nya Zeeland.
| Tid | Onsdag 28 augusti, kl. 14.00–16.00 |
| Plats | Ålands Landsbygdscentrum |
| Målgrupp | Banker, investerare, styrelsemedlemmar och företagsledningar i den åländska livsmedelsindustrin, lantbrukare och landsbygdsföretagare. |
| Anmälan | Senast måndag den 26 augusti på denna länk. |
| Frågor | magnus.stark@landsbygd.ax |
| Övrig info | Vi bjuder på kaffe och bulle eller frukt. |
Forbes Elworthy har en bakgrund i Londons finansvärld och tog med sig de kunskaperna när han flyttade tillbaka till sydön på Nya Zealand för att ta över föräldragården. Väl där lockades han av tanken på att skapa ett investeringsbolag för lantbruksföretag med fokus på hållbarhet.
Craigmore äger idag 15 gårdar som omfattar ca 15 000 hektar (ungefär lika mycket som den åländska odlingsarealen), men när det gäller företagsledning har vi mycket att lära av Cragimore, speciellt hur de strategiskt arbetar med hållbarhetsfrågorna.
Forbes Elworthy kommer att prata om hur företaget har tagit fram de nio etiska principer som styr hur de ska driva företaget och locka investerare. Genom att visa respekt för hållbarhetsfrågorna som tas upp i de första åtta principerna så kommer också lönsamheten som är den sista av de nio principerna. Vill du läsa på i förväg så gör du det på https://www.craigmore.com/.
Välkommen
Lokalkraft Leader Åland rf har ansökt om ett interregionalt samarbetsprojekt tillsammans med Finlandssvenska 4H och Yrkesakademin i Österbotten. I Österbotten planerar man att skapa en Hållbarhetsvecka som ett återkommande evenemang med modell från den svenska hållbarhetsveckan i Västerbotten. Gemensamma aktiviteter för Åland och Österbotten är bl.a. studieresa till Västerbotten och framtagande av informationsmaterial om cirkulär ekonomi för unga.
Ålands del i projektet handlar om att lyfta upp och marknadsföra temat hållbarhet genom att sprida information och goda exempel på hållbart agerande i vardagen, hållbar utveckling och cirkulär ekonomi, samt ge möjlighet till nätverkande mellan hållbarhetsaktörer på Åland och i Finland, utbyta best praxis och inspirera till handling och utveckling.
Detta kommer bland annat att ske genom att ta fram korta åländska personporträtt i videoformat med engelsk text för att synliggöra praktiska exempel på hur privatpersoner och småföretagare tillämpar hållbarhet i sitt vardagsliv, gemensamma studieresor samt ettmindre matsvinnsevemang.
Vi begär nu in offerter för projektledning av detta samt för videofilmning.
Projektet förväntas påbörjas enligt överenskommelse hösten 2019, efter att projektet fått slutligt godkännande från Ålands landskapsregering. Projektet skall slutredovisas senast 31.12.2021, men kan avslutas tidigare.
Ta kontakt med Alexandra de Haas, 0457 345 0450 eller info@leader.ax för att lämna in offert eller få mer information.
Offerter lämnas in senast 31 augusti.
Vi söker en kommunikatör för att kommunicera Ålands hållbara strategi internt mot målgruppen jordbrukare, fiskare och förädlingsföretagen inom livsmedelsbranschen.
Offert lämnas in senast den 4 november 2019.
Vem vill du nominera till Landsbygdsgalan 2020? Vem behöver en klapp på axeln för att få uppmuntran att jobba vidare!
Sista dag att nominera är torsdagen den 31 oktober 2019.
Vi har fått in ett gäng med Lantbrukskalendrar inför år 2020. Kalendern fyller 100 år och finns därför i färgen guld i år! Den kostar 30 € inkl. moms. Kom in om du vill ha ett exemplar!
Vi välkomnar alla medlemmar på höstmöte måndagen den 25 november.
Vi träffas i Sjökvarteret kl.17.30 där Segeljaktsföreningen Alanta tar emot oss för att presentera deras kunskapsprojekt ”Segeljakten Alanta – Skrovbyggnation” som delfinansierats med medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom Leader.
Efter besöket, ca kl. 18.00 behandlar vi stadgeenliga ärenden på Ålands hotell- och restaurangskola, Strandgatan 1. Vi bjuder på fika.
Bilagor finns på www.leader.ax
Anmäl er närvaro till mötet senast 20.11 till info@leader.ax eller 0457 345 0450
